Vet inte om du tänkt så mycket på det, men nu är det slut på helgdagar för en tid. En del av oss kallar detta för Oxveckorna. Fast det är egentligen fel tid på året. Förklaring följer...
Med oxveckorna menar de som använder uttrycket tiden mellan Trettondagshelgen och påsken. Tidigare har det bara varit fram till Fettisdagen. Eftersom Fettisdagen (17/2) inte är en arbetsfridag, räknas istället oxveckorna nuförtiden fram till påsk.
Det är en period där de vanliga veckorna inte innehåller något avbrott för helger eller festligheter. Förledet i namnet ox- kommer från uttrycket att slita som en oxe, det vill säga att arbeta tungt. Under 2015 är oxveckorna inte så många, bara elva stycken - det är nu vecka 3 och Påsken infaller vecka 14. Som mest kan de vara hela 14 veckor på raden utan helgdagar.
Dock används faktiskt uttrycket historiskt något felaktigt, för det troliga ursprunget till uttrycket oxveckor är tiden mellan Midsommar och Allhelgonahelgen. En riktigt lång tid av rena arbetsveckor (förr hade vi ju inte semester eller liknande).
Skälet varför uttrycket nuförtiden i första hand används tidigare på året än vad ursprunget sannolikt är, hör troligtvis ihop med mörker. Tidigare på året är vi inte bara tyngda av arbete, utan även av att det är så mörkt när en går upp på morgonen.
I vissa delar av Sverige (till exempel Jämtland) är det tiden direkt efter jul som är Oxveckor. Det hör i sin tid direkt ihop med säsong och klimat. Oxveckorna hör i det sammanhanget direkt ihop med högvintern (nio veckor efter midvintersolståndet).
Språkrådet gör det enklare för sig i sin förklaring till uttrycket oxveckor. Här kallas alla sammanhängande längre perioder på året utan helger och extra ledighet för oxveckor (se själv, klicka).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar