Utred svenska språket.

Kan inte mer än att hålla med. Och samtidigt sprida idén som även Patrik Hadenius (chefredaktör på Språktidningen) förespråkar i en debattartikel i Dagens Nyheter igår tisdag - Det är dags att utreda svenska språket!

Bakgrunden är enkel, eftersom nya regeringen föreslår neddragningar i statliga bidrag till en av de viktiga institutionerna som handskas med svenska språket. 
Detta samtidigt som utvecklingen av svenskan går allt fortare, språkets roll i all kommunikation blir allt viktigare och språkets roll för välstånd och påverkansgrad i maktstrukturer blir allt viktigare. Enligt min uppfattning är neddragningar på detta område klart kontraproduktiva och omoderna.

Läs Patrik Hadenius artikel i DN genom att klicka här. 

Mer språk, men färre lärare.

Intresserad av språk? Du är inte ensam. Enligt till exempel Patrik Hadenius är intresset större än på länge. Paradoxalt är det dock så samtidigt som allt färre vill utbilda sig till språklärare.

Hadenius berättar (enligt artikel i Svenska Dagbladet) att det är fyra skäl till varför språkintresset är så stort just nu:
1. Det finns inspiratörer. 
2. Vi har invandring, 
3. Andra språk fascinerar oss och vi använder dem allt mer. 
4. Teknikutvecklingen. 

Språktidningen

Vem är jag att säga emot. men just paradoxen att vi i allt större utsträckning gillar och använder språk, samtidigt som allt färre vill syssla professionellt med att lära ut dem är allvarlig.
Fast jag tror att det mer säger något om vårt skolsystem, än om språklusta.


Klickar du här hittar du artikeln på Svenska Dagbladet.
Klickar du här kommer du till Språktidningen (där Patrik Hadenius är chefredaktör).

Trenderna du kanske redan märkt.

Läste nyligen en genomgång av docent Hans Landqvist från april 2013, om trender i svenska språket. Intressant, bland annat eftersom en av trenderna är skitsnack...

Har tidigare haft en diskussion med Språktidningens Patrik Hadenius om intimisering av språket, något som pågått över längre tid. I denna tidigare trend ingår att svenskan under de senaste åren blivit:
Kortare, informellare och intimare, internationellare, visuellare samt muntligare.

Enklare språk?
Enligt Landqvist har språket har i mångt och mycket förenklats, men det vore i enklaste laget att bara säga enklare. För samtidigt finns tendenser att använda just onödiga termer. Detta för att del vara politiskt korrekt, dels för att i viss mån vilja verka vara förmer - så kallat skitsnack. 

Exempel på korrekthet
- Det heter inte dvärg i korrekthetens land, utan kortväxt. Vi säger också i allt större grad funktionsnedsatt istället för att använda det något äldre ordet handikappad.

- Vad kallar du barnen i en modern familj? Inte styvbarn väl? Utan snarare bonusbarn, plastbarn, låtsaskusiner med mera...

Exempel på skitsnack
- När reklamare inte säger ingredienser eller recept utan "formula" och samtidigt menar att det ordet har ett större värde än dess svenska motsvarigheter.

- När kvällstidningar använder orden chock, kaos och katastrof om banaliteter som kändisar, sportevenemang och TV-sändningar. Ett i-landsproblem kanske? 

- Och hur viktig kan en ledningsgrupp bli? Viktigare än stab? Men inte viktigare än en operativ ledningsgrupp väl? Eller rent utav en exekutiv ledningsenhet?

"Ett av de mest framträdande dragen i vår kultur är att det finns så mycket skitprat", 
författaren Harry G Frankfurt i boken "Bullshit".


Hans Landqvist tre trender är Informalisering/Intimisering, Politisk korrekthet och Skitsnack.
Du kan klicka och se hans presentation här.