Avsluta processen med goda känslor.

Kommunikation är inte bara själva uttrycket, språket. Utan till väldigt stor del allt runt omkring, inklusive själva processen. Numera pratas det väldigt mycket om processer. Själv är jag intresserad av den mänskliga processen kring förändringar. Och alla känslor som berörs. Och rörs upp. Även detta har det skrivits en del intressant vetenskapligt om.

Ta till exempel den kreativa processen, som kan beskrivas enligt följande känslostadier:

1. Uppdraget: Längtan, upphetsning, tvekan och tomhet.

2. Idéstadiet: Entusiasm, frustration, rädsla, ångest och lust. 

3. Genomförandet: Glädje, ilska och frid.

4. Efterbearbetning: Entusiasm, förvirring, tomhet, ilska, frid.

Det vill säga allt från längtan till frid. Intressantast är nog detta att vi alltid är i en rad skilda processer, som alla i in tur kommit olika långt. Så när får vi frid i vår kreativa process?

Mer om detta att vara tillsammans med och hantera människor. Samtida forskning pekar ofta på att känslor kan vara svåra att hantera på jobbet, men att vi samtidigt måste tåla och acceptera att de finns - även på jobbet. Det kan rent utav vara så att det är bra med känslor på jobbet. Här ett utdrag på engelska om att hantera arbete på jobbet (en artikel från en engelsk faktatidsskrift om ledarskap):

"Managing people is managing feelings"

In “Managing Change: The Art of Balancing,” Jeanie Daniel Duck described the importance of emotions as follows: “For decades, managers and workers have been told to check their feelings at the door. And that’s a big mistake. It’s one thing to say that behaviour is more accessible to managers than feelings are; it’s another thing altogether to say that feelings have no place at work. Change is fundamentally about feelings; companies that want their workers to contribute with their heads and hearts have to accept that emotions are essential to the new management style. The old management paradigm said that at work people are only permitted to feel emotions that are easily controllable, emotions that can be categorized as ‘positive.’ The new management paradigm says that managing people is managing feelings. The issue isn’t whether or not people have “‘negative” emotions; it’s how they deal with them. In fact, the most successful change programs reveal that large organizations connect with their people most directly through values—and that values, ultimately, are about beliefs and feelings.”

Och från ett projektarbete på Blekinges Tekniska högskola om att skapa mening på jobbet och i det ständigt pågående lärandet. Här beskrivs de sju känslostadierna i denna process:

Bruner, refererad i Kuhlthau (1996), som menar att lärande inte bara är en enkel kognitionsprocess som handlar om att assimilera ny information; lärande är en dynamisk process där känslor, tankar och handling interagerar. En individ förväntas enligt Bruner genomgå följande sju känslostadier på sin väg mot målet, d v s att lära sig något nytt:

· Osäkerhet: När individen inser att ny kunskap behövs för att klara en uppgift känner hon sig vanligtvis osäker. Hur ska jag göra?

· Optimism: Känslan av osäkerhet avtar efter hand som möjliga alternativ framkommer, och en känsla av optimism tar över. Blir sökandet efter dessa alternativ avbrutet, eller om det senareläggs, uppstår ofta ängslan tills dess att ett val är gjort.

· Förvirring, frustration och tvivel: Under den tredje fasen drabbas individen av förvirring, frustration och tvivel då hon letar efter information om det valda området.

· Klarhet: Denna fas innebär för många vändningen. Den första delen av informationssökningen är över och klarhet framträder. Saknas fokus när individen träder ur denna fas, uppstår vanligtvis svårigheter senare, när hon ska använda kunskapen.

· Visshet: Här är uppgiften att samla detaljerad information inom det fokuserade området och vissheten ökar i takt med att osäkerheten minskar.

· Lättnad: I denna den sista av informationssökningsfaserna infaller en känsla av lättnad. Nu är det dags att på något sätt försöka använda den nyligen inhämtade kunskapen.

· Tillfredsställelse, eller otillfredsställelse: Löser den nya kunskapen uppgiften på ett bra sätt sprider sig här en känsla av tillfredsställelse.

Återigen går vi från Längtan/osäkerhet till Frid/tillfredsställelse. Min enkla slutsats är att det allltid är viktigt att avsluta en påbörjad process, speciellt när det handlar om mycket känslor. Utan avslut en massa onödig trauma i form av förvirring, ilska, ångest med mera. Att avsluta är minst lika viktigt som att börja helt enkelt.
#blogg100 - 0xx