Fredag igen. Fredag med hopp om framtid och tro på våren, trots tvåsiffriga minustal under nätterna.
Vill ge lite tips på bra, intressanta personer, som låter dig se mer av framtiden. Där diskriminering, dåligt språk och gammaldags, konservativt tänkande flyger all världens kos. Ta en titt på framtiden, redan idag liksom.
En gång för flera år sedan var min fru radioreportern på Svenska Mässan i Göteborg under Bok & Bibliotek. Hon passade på att fråga ett par unga tjejer vad de ville ha mer av i radion. Deras svar, "kändisar, skvaller och glitter", var kanske inte det mest samhällstillvända, men det visar på att det som radion på den tiden gav, "politik, offentlig verksamhet och kultur", inte alltid var det som unga människor brydde sig om. Missförstå mig inte nu, jag anser det bra att Public Service-media ger en djupare insyn i samhälle och maktsfärer. Problemet är att på den tiden brydde sig radion inte alls om de som hade totalt andra intressen - därför valde också denna möjliga publik bort till exempel P1 och P4.
Jag anser att i den bästa av världar anpassar sig media efter behoven hos publiken, samtidigt som viktiga nyheter, trender och sammanhang ges djup och analys.
Varför denna utläggning? Jo, det finns goda alternativ i den sociala medie-världen, alternativ som bland annat Public Service långsamt börjat hitta till. Det handlar om nytänkande kvinnor, med rötterna i önskan om att se världen på nya sätt, SAMTIDIGT som de vill ha djup, kunskap och bredd i berättandet
Dessa kvinnor ger mig oerhört mycket, jag hoppas att du får tillgång till dem också. Så här får du ett urval, ett slags #ffse (Follow Friday Sverige = rekommendation om att på sociala medier följa någon annan).
Elaine Eksvärd. @ElaineEksvard. Kvinnan som lätt analyserar oss gamla gubbar och pedagogiskt berättar hur vi (i åtminstone uttrycken) fungerar. Har även skrivit flera böcker, varav Härskarteknik är mycket givande.
Camilla Eriksson. @Retorikiska eller @camillaeriksson. Bakom boken Retorikiska. Bloggar om retorik och uttryckssätt i modern svenska. Ödmjuk och mycket kunnig, mest beroende på att hon gjort en mycket gedigen research.
Karin Adelsköld. @karinadelskold. Komiker som vågar se bortom våra pinsamheter. Hon skriver inte så mycket på sin blogg, men intressant är hon. Och våldsamt rolig.
Johanna Frändén. @juanitafranden. Journalist, skribent på bland annat Aftonbladet och SVT. Inte bara kunnig inom sport, utan utmärkt språklig användare, med glimten i ögat. I Aftonbladet har hon fått uppdraget att skriva en hel del om fotbollsikonen Zlatan Ibrahimovic. Helt rätt person för det.
Anna Charlotta Gunnarsson. @ACGunnarsson. Inte bara efternamnet som gör Anna Charlotta intressant. Oretuscherat intressant, men en stark känsla för språkets detaljer och helhet. Härligt obegränsad. Befriande på de allra flesta vis.
Jag har många hjältar i min vardag. Allt från mina två söner B och J och min seriöst arbetande fru Helén till inspiratörer av alla de slag.
De fem ovanstående är riktigt bra exempel på kvinnor som gör skillnad, och som ser till att vi alla får en bättre framtid. Det finns naturligtvis många fler. Men du kan börja med dessa. Läs. Och njut.
#blogg100 - 052
Orden växer i min mun, blir fula och tunga. När de istället borde vara lätta, känslobringande och luftiga.
Stilen sviker mig, språket blir svårvadat (ja, jag ser ofta språklig kommunikation som ett flöde) och mer hinder än redskap. Då vill jag rensa hjärnan med nonsens från TV, eller liknande. Och inte sitta vid tangentbord och skriva.
Vissa dagar är helt enkelt tyngre än andra när det gäller att kreera språklig finess. Så då får det vara helt enkelt. Dagens inlägg blir en uppmaning att göra något annat.
Ta en dags vila du med, det kanske du behöver...?
#blogg100 - 051
När #blogg100 startade i slutet av januari var vi många som hoppade på tåget. Men helt smidigt har det inte varit, det kan vara knöligt att behöva skriva minst ett inlägg om dagen - om än för bara drygt tre månader.
Här finns lite statistik om #blogg100 så här långt.
Vi kan kanske kalla det halvtid, i två bemärkelser; 1. Halva tiden har gått 2. Hälften av ursprungsbloggarna har lämnat. Men tror du att jag ger upp? Ånej. Det finns mycket kvar att berätta om. Och varför inte börja med just halv?
Halv. Från fornsvenskans halver. Ett allmänt förekommande germanskt ord, med troligt ursprungsbetydelse kluven. Besläktat med sanskrits klpta- som betyder skuren.
Från början betydde ordet en av två delar, oavsett storlek - jämför med uttrycket en större hälft. Att säga min andra halva eller min andra hälft är helt korrekta uttryck, även om "den andra halvan" inte är lika (bildligt eller bokstavligt) stor...
Halva kan även vara en sött desserträtt, med varianter i hela östra medelhavsområdet.
Semi. Från latinets semi-, som betyder halv. Ett prefix för verb, substantiv eller adjektiv, som inte ska användas ensamt, även om det förekommer. Då som förkortning på annat ord, till exempel semifinal, halv final. Den förkortningstraditionen är vanligare på till exempel engelska där semi kan betyda, långtradare, halvledare, semifinal, halvautomatiskt vapen med mera.
Halvlek. Ursprunget är inte från del av lek eller spel. Andra delen av ordet, -lek, syftar på företeelse som yttrar sig i häftiga rörelser, så semantiskt sett betyder halvlek "ena delen av en häftig rörelse i två delar".
Används ofta felaktigt när en del vill beskriva tiden mellan halvlekarna, som mer korrekt heter halvtid. Och, det bör påpekas, det finns semantiskt sett inget krav på att första och andra halvlek ska vara lika långa...
Se även under ordet kärlek i ett tidigare inlägg.
#blogg100 - 050
Vi har kommit halvvägs i detta i att kunna räkna. Efter 1,2,3,4 kommer fem. Ett känslomässigt räkneord för många. Ett lagom orättvist betyg på hur du är kanske?
Fem. Fornsvenskan ord är lika med dagens isländska ord fæm. Av germanskans fimfi. Troligt ursprung i grekiskans pente och sanskritens panca.
Att ordet är viktigt för oss människor och används i många olika sammanhang har säkert med att vi har fem fingrar på en hand. Att kunna något är därför lika med "att kunna det på sina fem fingrar".
Femma. Betyg av högsta graden (i alla fall på en femgradig skala...). När jag gick i skolan var det plugghästarna som fick betyg fem och för att till exempel komma in på läkarlinjen krävdes bara femmor i gymnasiebetyget. Sedan dess har betygsystemet förändrats flera gånger och idag ges bokstäver, där A motsvarar dåtidens fem.
Femte. Ordningstal. I fornsvenskan fæmpte. Motsvarar grekiskans pemptos. Liknande ordbildningar i tyskan fünfte och engelskan fifth.
Femfemma. I femte kapitlet 5§ i Strafflagen från 1860-talet står att en brottsling kan bedömas vara psykiskt sjuk och därför inte ska få ett vanligt straff. De som dömdes enligt detta kallas därför för femfemmor. Därmed har uttrycket också kommit att användas som synonym för idiot, dåre, stolle, sinnesslö och så vidare.
Kvintett. En grupp på fem. Från latinets quintus som från början motsvaras av svenskans kvint - den femte. Ursprungsbetydelse av kvintett är den lilla femte. Idag mest använt för musikalisk grupp om fem personer, men även i överförd bemärkelse om något som består av just fem delar.
"Fick högsta betyg, bara femmor, i skolan. Visar att jag verkligen inte är en femfemma och att jag kan de fem viktigaste ämnena på mina fem fingrar. Firar jag med en kvintett femcentilitrare. "
#blogg100 - 049
Denna vecka blir vi återigen påminda om att vi är del av något mycket större. Och att jorden inte är universums medelpunkt.
12-15 mars kan du med blotta ögat se kometen Pan-Starrs nära horisonten, enklast tidig kväll. Kometerna bildades samtidigt som vår stjärna, solen bildades. Kometer har genom människans historia varit förebud, både på gott och ont. Numera är vi inte vidskepliga på det viset. Men en stor komet, med en svans på cirka fem kilometer kan vara väl så farlig. Inte speciellt ofta ramlar det ner större saker på vår jord, men varje gång det gör det märker vi vilka enorma krafter det handlar om och hur vi små vi egentligen är.
Den meteorid och så småningom meteorit som nyligen slog ner i Ryssland var inte speciellt stor, men skadade många och skrämde fler. Och det kommer att hända igen.
Komet. Kometen Pan-Starrs är synlig denna vecka. Och det gäller att passa på, för det dröjer 6 miljoner år till nästa gång den syns.
Komet kommer från grekiskans kometes som kommer från grekiskans ord för lång hår, komé. Betyder ungefär stjärna försedd med långt hår.
Läs i Guardians nättidning om om Pan-Starrs. Och här i Aftonbladet om samma komet.
Stjärna. Ett enormt klot av sammanpressat materia. På grund av den höga gravitationen/trycket har vätet börjat fusioneras till helium. Vår sol är en mindre variant av stjärna, det finns exempel på stjärnor som är upp till 650 gånger större.
Ordet stjärna kommer från fornsvenskans stiærna. Besläktat med latinets stella, grekiskans aster och sanskritens star-.
Meteorit. Till skillnad från meteorid och asterorid. En meteorid är ett litet interplanetärt objekt, en rymdsten helt enkelt (< 10m ø). En meteor är själva ljusspåret om en meteorid kommer ner i jordens atmosfär. En meteorit är den sten som först klarar av att passera atmosfären utan att pulveriseras och sedan landar på jorden.
En meteorit är en äkta utomjording, bildad för 4,5 miljarder år sedan och betingar ett relativt högt värde för samlare och forskare. En asteroid är en betydligt större rymdsten, eller planetoid som finns i solsystemet. Om en asteroit slår ner på jorden kan det vara lika med mänsklighetens utplåning.
Ordet meteor kommer från grekiskans meteoron, ungefär i höjden befintlig.
Fortfarande orolig? Kom ihåg att det finns de som håller ett ständigt vakande öga på himlen...
#blogg100 - 048
Tre stora ord denna senvintersöndag. Vackra, självständiga och viktiga. Men med fler betydelser än vad du kanske från början anat?
Stolt. Från fornsvenskans stolter, men flera liknande betydelser - ståtlig, skön, framstående, fin och stolt. Engelskans stout (stark, tjock, modig) har troligtvis samma härledning, från mellantyskans stolt och holländskans stout.
Storm. Stormber i fornsvenska - kraftigt oväder. Även äldre betydelse oväsen, strid och anfall. Finns både i engelska storm och tyskan sturm. Förr även vardaglig betydelse av hög hatt, kort för stormhatt.
Stoisk. Självbehärskad och karaktärsstark. Stoisk härstammar från stoicismen, en filosofisk riktning i antika Grekland som strävade efter att fullständigt behärska onda störningarna i själslivet. Ordet kommer ursprungligen från grekiskans stoa, som betyder pelarhall. Det är nära besläktat med orden stol, stod och stör.
"Med stoiskt lugn möter jag stormen som en istadig stod. Stolt är jag, trots stormtruppernas anstormning. Ett oväder är över oss, men som stoikern i mig påkallar lugn. En del kallar mig både tjockhudad och modig. Jag kallar det stolt."
#blogg100 - 047
Jag är mycket osäker på vad ordet feminist egentligen betyder. Ja, det vill säga, jag vet vad ordet betyder semantiskt sett. Men på dess så ofta överförda betydelse och värdemässiga betydelse är jag löjligt osäker.
Feminist är ett aktivt värdeord, som värderas helt olika beroende på bakgrund, kultur, sammanhang och så vidare. Så jag ville för början inte kalla mig feminist - det finns/fanns helt enkelt för många tolkningar.
Men jag är humanist. Och tror på människans inneboende kraft, oavsett kön, ålder, religion, kultur, sexuell preferens och så visar. Jag tror också på den enskilda människans värde. Och på samma människas ansvar mot alla andra människor.
Jag inser också att kvinnor även i Sverige är rejält diskriminerade. Att kvinnor får utstå situationer, som många män inte vare sig förstår eller i många fall ens vet om. Kvinnor diskrimineras med hjälp av språket, med hjälp av maktstrukturer och med hjälp av ignorans.
Och jag tycker att det är skamligt. Jag skäms över att mina kvinnliga kamrater inte har samma rättigheter som mina manliga vänner. Att kvinnorna inte får samma respekt. Att alla kvinnor jag känner, varit med om att män förringar, förminskar och trycker ner dem. Att alla kvinnor jag känner på något vis faktiskt blivit sexuellt trakasserade av män.
Jag vet att förtryck finns i många former och att även kvinnor kan syssla med detta. Men just kvinnoförtrycket är skrämmande systematiserat och rutinmässigt. Det skäms jag som man för. För vad jag inte förstår är att män som säger sig älska sin kvinnliga partner inte samtidigt ställer sig upp och försvarar henne? Rutinmässigt.
Jag är feminist. Jag är humanist. Och humanisten i mig vägrar att förneka att det finns förtryck riktat mot kvinnor.
Kvinna. Vuxen människa av honkön. Ordet fanns redan i fornsvenskan. Det är nära besläktat med grekiskans guné (som i gynekolog) och är av indoeuropeiskt ursprung. Tänker du på engelskans queen och danskans kone förstår du kopplingen.
Man. Vuxen människa av manskön. Språkhistoriskt sammankopplas orden för man och människa (se där ett historiskt språkperspektiv på diskriminering). Indoeuropeiskt bakgrund. Typiskt att vi också har i svenskan ordet man som obestämt pronomen, motsvarandes engelskans you eller franskans on.
Feminist. Från latinets ord på kvinna femina. Aktivt värdeord, vilket innebär att värdet i ordet ofta bestäms av sammanhang och vem som använder det. Det finns en betydelse som är etablerad och det är person som vill ha social, politisk och ekonomisk jämlikhet mellan könen. Semantiskt sett är det dock en klar glidning av betydelsen, som egentligen borde vara person som stödjer kvinnor.
Och ja, jag älskar kvinnor. För de är mitt komplement, min motsvarighet. Där jag är svag är de starka. Där de är svaga, är jag stark. Och starkast? Det är vi tillsammans.
#blogg100 - 045
Jo jo. Efter tre kommer fyra. Fyra som i kvadrat eller elda. Inte lika svårt att säga idag som förr. Fast förr var de bättre på att använda gamla ord. Precis som vi moderna människor är som gjorda för moderna ord. Men varje nytt ord har en historia...
Fyra. Ibland undrar man hur svenskar förr kunde uttala sina ord, fast vi får komma ihåg att gammal stavning inte alltid överensstämmer med dagens regler för uttal. Nå, fyra hette under fornsvensk tid fiurir. Ett gammalt indoeuropeiskt ord, du kan jämföra med tyskans vier och engelskans four.
Fyra. Att skjuta till exempel en kanon, jämför med avfyra. Detta ord har en helt annan bakgrund än räkneordet. Kommer från lågtyskans füren. Samma härledning finns i ordet fyr (anläggning som visar ljus i havsbandet), fast det är förkortat från fyrtorn.
Fjärde. Ordningstalsord. Från fornsvenskans fiærþe, vet man att fornsvenskans ord för fyra var fiurir kan du också förstå hur ordningstalet kunde gå från fyr- till fjär-.
Ordet kvadrat kommer från latinets quadratum, som innebär fyra sidor. Samma grundord finns i svenskan i många varianter, bland dem kvader, kvarter, skvadron, kader och eskader. Fyra sidor är grundidén i alla dess ord.
Kvarter. En rad svenska betydelser. Från volymenhet via månens faser till stadsdel. Men alla ord hänger ihop med latinets quartus, fjärdedel. Även ordet kvart har samma ursprung, en fjärdedel.
"Skvadronen ska förläggas i rätt kvarter. Där kan de kvarta en kvart eller så. Sedan, klockan fyra, hjälper de fyra längsta fyrarna artilleristerna. Att fyra av, alltså! Marsch, ett, två, tre, fyra..."
Tidigare räkneord hittar du 3. här, 2. här och 1. här.
#blogg100 - 044
– Allt som hänt, har hänt förut.
Gamla gubbar säger ofta just så. Med en näst intill ignorant säkerhet hävdas att det unga människor kommer med aldrig är nytt. Men kan det bli mer fel?
Redan i bibeln hävdas detta:
Vad som varit är vad som kommer att vara, och vad som har hänt är vad som kommer att hända; intet nytt sker under solen. (1 kap vers 9 Predikaren/Bibeln). Det finns till och med ett latinskt citat för detta: Nihil sub sole novum est är latin för "Ingenting är nytt under solen".
Men av åtminstone tre goda skäl är påståendet att inget är nytt under solen inte bara nedlåtande och del av härskarteknik, utan även direkt felaktigt.
3. Det historiska perspektivet. Vi är alla olika människor, oavsett ålder, kön, kulturell härkomst och nationalitet. Upplevelsen av att inget är nytt kan en del säkert känna, men för varje individ är det mesta nytt hela tiden. När äldre personer hävdar att allt är sig likt, är det oftast inte ens med de egna referenserna som bas för påståendet. Och vem kan egentligen veta, eller ens hävda, att det var likadant på farfars fars tid - när han eller hon inte ens var med då? Inte ens en historiker kan veta säkert, fråga en så får du veta varför. Vi kan helt enkelt för lite om vår historia för att veta exakt vad som hände förr. Hur ska vi då ens kunna påstå att allt är sig likt?
2. Historien förändras, därmed även framtiden. Allt är nytt. Ständigt. Naturligtvis finns saker som upprepar sig i någon mån. Men eftersom allt som hände tidigare redan finns där, har allt nytt just detta gamla som bas. Det vill säga förutsättningarna för nytt ändras hela tiden, allt eftersom nuet förflyttar sig. Alltså är nytt alltid ett annat nytt, eftersom allt det gamla upp till varje given tidpunkt är med och påverkar.
1. Den ständiga förändringen. Vi lever i en föränderlig värld, något som för de flesta av oss delvis innebär ett hot, ett mått av ångest eller åtminstone en osäker känsla av ovisshet. Och det är bra. För alternativet är riktigt galet. Om du hela tiden visste vad som kommer i morgon, varför ska du leva då?
Faktum är att just detta lilla mått av ångest är det bästa som finns. Det är det som gör dig beredd att möta saker, händelser och personer med ett öppet sinne. För det stängda sinnet lär sig inget och utvecklas inte. Och samhället där detta sinne har makten stagnerar och kan inte anpassa sig till en föränderlig värld.
Så varför hävdar vissa att inget är nytt?
Troligtvis för att antingen klanka på människor som kommer med nya idéer eller för att försöka vara trygga, eller hitta en trygg punkt i en föränderlig värld.
Det kan alltså vara ett slags maktspel att hindra andra att förändra den gemensamma omgivningen. "Om jag inte ändrar på mig, så ska banne mig inte du göra det heller". En del (till exempel Elaine Eksvärd) kallar detta för "Tidsmetoden", här en artikel om detta.
Det andra skälet är som sagt osäkerhet, där önskan om en oföränderlig värld är ytterst stark. För det som är känt och likadant som förr ger också en falsk känsla av trygghet och säkerhet. En uppenbar chimär, men upplevelse som hos många är mycket stark och svår att ändra på.
Så var försiktig, du som genast vill förändra världen (igen). För det finns alltid starka människor som helst lever i någon slags upplevd baktid. Och de jobbar hårt för att de ska få vara kvar och att du inte ska ändra på det.
Stofil. Idag med betydelse person med gammaldags idéer eller äldre originell person. Från början snarare narr och struntkarl. Ursprung lite oklart, eventuellt låneord från tyskan, kanske även smeknamn på Kristoffer.
Gubbe. Nordiskt ord, oklart ursprung. Grundbetydelse sannolikt tjockt, klumpigt föremål, jämför med jordgubbe, molngubbe. Mycket tyder på att ordet bildats i barn- och/eller vardagsspråk.
#blogg100 - 043
