Vad menas med means?

Två ord stod ut lite speciellt häromdagen, ett svenskt och ett engelskt. Båda med exakt samma bokstäver, bara att två av dem byter plats gör att vi byter språk, kultur och kanske mening. Men faktiskt, de betyder nästan samma sak och de kan ha samma ursprung.

De två orden är dels menas på svenska, dels means på engelska. Båda orden kan ha flera olika betydelser på sitt respektive språk, men de kan också intressant nog har mer eller mindre samma betydelse - och det ordet är i överförd mening just betyda.

Det märkliga är ju att bara en bokstav (förutom uttal, betoning och så vidare) som skiljer orden, annars är det fortfarande samma ord. Släktskapet är i detta fall uppenbart.
Dessa släktskap i orden i vår gemensamma ordstam germanska är inte alltid uppenbara. Ofta får en leta lite, som i till exempel fallet med tordön, torden och thunder - svenska, danska, engelska / klicka här så kan du läsa mer (se under ordet Tor). 

Germanska språkträdet

Mena(s). I betydelsen avse, tänka, har för avsikt, åsyfta kommer ordet från germanskans mainijan. Återfinns i flera germanska språk i norra Europa, men är även besläktat med fornslaviskans meniti. För övrigt är ursprunget för detta germanska ord omstritt och dunkelt.

Means. I betydelsen avse, ha i åtanke kommer ordet från germanskans mainijan. Se ovan.
#blogg100 - 038

Ditt språks historia. Din framtid.

Utan historia, ingen framtid. Det gäller för det mesta, så även språk och kommunikation.

På ditt individuella plan började din språkhistoria långt före det att du föddes. Fysiskt påverkades din kommunikation redan som foster, men du har också präglats mycket av de som du vuxit upp hos. Enkelt uttryckt är ditt språk i grunden din familjs. Och den språkhistorien går att hitta länkar i, genom flera generationer.

Bild från Wikimedia Commons

Men språket är också vår sociala kulturs språk och enklaste sättet att beskriva detta är genom att beskriva svensk språkhistoria.

Svenskan är till att börja med ett nordgermanskt språk (tillsammans med isländska, norska och danska) och ingår i den germanska språkgruppen. De två största germanska språken är engelska och tyska.
I sin tur ingår de germanska språken i indoeuropeiska språkfamiljen. Germanska språken skiljer sig mer sinsemellan än vad till exempel de latinska språken gör. 

Nedan följer några länkar där du kan läsa mer om språkhistoria och liknande fakta. 

Några citat som jag ändå vill ge dig direkt:

"Samtidigt med vikingatidens början (omkring 800 e kr) kan man urskilja svenska som eget språk."

"Språkvetare brukar skilja på å ena sidan genuina dialekter, som talas inom ett begränsat område och som kan vara svåra att förstå för utomstående, och å andra sidan regionala talspråk, som sträcker sig över stora områden."

"Åtminstone sedan 1970-talet har det pågått en utveckling mot ett alltmer intimiserat och informellt språk, både i tal och skrift."

Länkarna: Kort svensk språkhistoria. En text hos Svenska institutet, skriven av Språkrådet.

Hos Institutet för Språk och Folkminnen kan du läsa mer om om svenska dialekter.

Och lite mer fakta om språk som kanske intresserar. Det läser du om hos Språkrådet.