Bildord: Inte!

Vissa dagar är inte som andra, vare sig du är människa eller hund. Då vill du inte bli störd. Eller irriterad. Eller störd.

Och i slutet av veckan kan det vara värre än någonsin, även för hundar.

Foto taget på en säng nära mig
© Gunnar F Novik.  #bildord - 034
En del av mina bildord hittar du även på denna sida

Bildord: Betagen.

Den som anstränger sig och inte bara fotar på kvällar, utan även tidiga mornar kan också få till det. Denna bild tog jag sista dagen på årets Greklands-semester. På en strand, vid ett hav, med berg du anar, fick jag ynnesten att se solen gå upp i ostnordost.

Jag blev ståendes på stranden där rätt länge, trots brådskan till båten som strax skulle gå. Betagen, rent utav.

Foto taget på Tilos.
© Gunnar F Novik.  #bildord - 033
En del av mina bildord hittar du även på denna sida

Ett nattuttryck som älgskog.

När hamburgare blir handburgare, kolugn blir coollugn och munsbit blir mumsbit. Glidningar i språket som enligt professor Per Ledin hör till språkets skuggsida. Han kallar dessa förändringar i språket för nattuttryck. Jag tror för min egen del att det är naturliga vägen för ett språk, då den som inte känner till bakgrunden till ordet, ändå gör det till sitt. Och bidrar till språkets utveckling.

Ett citat från Per Ledins text (länk längre ner på sidan):
Det heter i ordboken hamburgare, kolugn och munsbit. Men många barn säger handburgare, coollugn och mumsbit, och det är svårt att höra skillnad.

Det som hänt är att inledningen på orden, som för barnen är obegriplig, har blivit mer meningsfull. Vi får hand i stället för ham, cool i stället för ko och mums i stället för muns. Och på så vis omskapas hamburgare till handburgare som ändå låter likadant.

Ljudlikheten gör att nyskapelsen inte märks utan existerar på språkets skuggsida, i det omedvetna och osynliga. Därför kallar jag dessa nyskapelser nattuttryck. Jag säger en sak och du en annan, fast båda tror vi att vi säger samma.

Det är ändå svårt att behålla den nya formen hur länge som helst. Se här en kommentar från ett nätforum apropå handburgaren: ”Säger man handburgare snabbt så låter det som hamburgare … jag använder det som ursäkt för det har tagit mig 21 år innan jag kommit på att det inte heter handburgare hehe så jag har använt ordet ett tag …”

Grammatiskt kan vi förklara det som sker utifrån hur vi urskiljer orddelar, så kallad morfologisk segmentering. I många fall har vi att göra med en betydelselös orddel, ett så kallat restmorfem, som ham- i hamburgare. ...

I texten förklaras också varför det är skillnad på älskog och älgskog, även om en del inte förstått den skillnaden:


Älskog. Fornsvenskt ord, med förledet äl- från älska. Efterledet -skog kommer från håg. Betydelsen på älskog blir då lust att älska.


Älskog. Älgar är ett stort djur, som oftast håller till i naturen - ibland en skog. Den skogen kan då kallas älgskog.

Per Ledins inlägg hos Språktidningen, väl värt den tid det tar att läsa...
Per Ledin är professor i svenska språket vid Örebro universitet och gästprofessor vid Södertörns högskola.

Okunnighet möts bäst med kunskap.

Först blev jag arg. Sedan irriterad. Och till sist, när känslorna lagt sig lite, nästan uppgivet ledsen. För det är inte första gången okunnighet styr människors ovilja att vilja förstå det som är annorlunda. Det handlar återigen om blivande grannar till ett boende för de som har det mindre bra. Och som de så kallade grannarna protesterar mot.

Bakgrunden till historien om grannarna i Glasberga i Södertälje kommun kan du läsa mer om här. i Länstidningen har journalisten valt att inte berätta exakt vad som grannarna har skrivit i sina brev, men du kan förstå historien ändå. Klicka här.
Hos Aftonbladet kan du också läsa citat ur de brev "grannarna" har skrivit. Klicka här.

Historien är väl känd numera och inte heller unik. Kommer ihåg en gång för länge sedan när Janne Josefsson (då på Radio Sjuhärad) sprang ut och intervjuade grannarna rakt på. Han knackade på och stack fram mikrofonen där i stadsdelen Sjöbo i Borås. Även då blev reaktionerna mot grannarnas ovilja och okunnighet stor. Medvetna människor vet att ett boende för de med utmanande funktionsnedsättningar är bra och knappast stör grannfriden.

Jag är som sagt mest ledsen för att människor dels är okunniga, dels uttrycker sin okunskap så starkt. Grannarna i Glasberga visar inte upp så mycket mänsklighet i det vi fått läsa. Och jag är ledsen för att detta inte är ett ovanligt beteende i dagens Sverige.
Men så läste jag några svar på grannarnas reaktioner och tänkte att kanske, kanske har det börjat bli annorlunda. Bäst tycker jag om Jill Söderlunds svar på egna bloggen. Jill har själv autism och trots ett stänk irritation, försöker hon berätta hur det är. Läs gärna. Du hittar hennes blogginlägg här.

Och vill du själv bli mer kunnig om till exempel autism, går det att läsa om här. Eller varför inte prata med oss som dagligen har kontakt med autistiska människor? Jag berättar gärna mer...